Sara blev endast 15 år.
Hon avslutade sitt liv efter år av mobbning, våldtäckt, förföljelse, trackaserier mm.

Hennes liv hade kunnat gå ett rädda!
OM skulan hade tagit sitt ansvar och tagit tag i mobbningen och trackaserierna innan det hade gått så långt.
Skolor, lärare och skolpersonal har ett lagligt ansvar att anmäla så fort det är minsta lilla mobbning som sker.
Men OM det anmäls så har det gått så långt att mobbningen blivit väldigt omfattande!
Minsta lilla knuff eller retning skall anmälas, för det lilla kan vara en liten del av något större.
Mobbningen är osynlig!

Hade skolan som Sara gick i, tagit tag i trackaserierna från första början så hade hon levt idag!
Det sista Sara gjorde innan hon tog sitt liv var att skriva ett brev till skolan.
I brevet varnade hon andra flickor på skolan som råkat illa ut.

Sara blev mobbad av en grupp flickor och våldtagen av pojkar som flickorna talat om för att de ska våldta Sara.
När Sara började i årskurs 7 i högstadiet, så började helvetet.
Hon blev mobbad då både fysiskt och psykiskt samt via internet av en grupp flickor.

Allt på högstadiet började med förolämpningar och trakasserier etc som sedan utökades med slag och trakasserier med mera via sociala medier på internet.
Mobbningen växte och Sara blev förföljd och trakasserad då hon gick på stan samt att Saras hem blev utsatt av klotter och annat.

Sara mådde så dåligt av mobbningen att hon stannade hemma de sista månaderna i årskurs 7.
Hon fick då professionell hjälp med sin psykiska ohälsa.
Inte förrän efter hala årskurs åtta blev Sara så stark att hon då återvände på allvar till skolan, Detta efter att skolan först då efter ett halvår hade ingripit och fått mobbarna att be om ursäkt.

Men det vara bara teater från mobbarnas sida.
Sara blev bjuden till en festival utav tjejerna som hade mobbat henne.
På festivalen blev Sara förd av tjejerna till ett hus i närheten. i huset blev Sara våldtagen utav några pojkar som turades om och tjejerna stod och tittade på.
Sara var då 13 år

Våldtäkten rapporterades till polisen men det blev ingen utredning pga ofullständig anmälan.
Sara vågade inte göra en fullständig anmälan pga rädslan av att det då skulle bli värre och de skulle hämnas på Sara.

Sara bytte skola ett par gånger men mobbarna fortsatte att jaga Sara och trakassera henne via telefon och sociala medier.
Sara blev också överfallen av en av tjejerna i en affär.
Hennes psykiska hälsa förvärrades mer och mer, hon fick panikattacker och posttraumatisk stress.

INTE NÅGON av skolorna gjorde något allvarligt arbete med att få slut på mobbningen och trakaserierna!

I december förra året skrev Sara ett brev till tjejerna på den sista skolan som hon gick på.
Där hon varnade de andra eleverna på skolan, för det som hänt henne, att de ska kämpa o slåss och inte vara rädda mm.
Där efter tog Sara sitt liv.
Endast 15 år gammal!

Det är inte bara mobbarnas fel att Sara tvingades att ta sitt liv.
Det är också skolorna som Sara gick på som bär skuld till Saras död.
Hade skolan, lärarna och skolpersonalen tagit sin skyldighet på fullaste allvar och arbetat ordentligt från tidigt stadium, med att få slut på trakasserierna och mobbningen med mera, från att det ”bara” handlade om någon retning eller putt, Så hade Sara levt idag!

Skolorna, lärarna och skolpersonalen har ett lagligt ansvar och skyldighet att anmäla trakaserier och mobbning som sker på skolorna, men det måste ske så fort de ser minsta lilla putt eller hör minsta lilla retning.
Det lilla kan vara en del av något mycket större.

Lärarna och skolpersonalen MÅSTE ta av sig skygglapparna och börja se sig om på sin skolor!

(flickan heter inte Sara i verkligheten)

Mathias Lundvik. Jag är 44 år och är fd mobbad elev under alla grundskole åren, Jag bloggar bla om mobbning på min blogg.

INGET BARN SKA BEHÖVA TA SITT LIV PGA MOBBNING!

Håller du med debattören?

Tack för din röst!

Kommentarer

Kommentarer